Badrummet är rivet ner till betongen. Kopparrören står nakna längs väggen, golvbrunnen är frilagd och elektrikern har lagt en rulle gulgrön kabel på golvet medan hen pratar om att binda ihop rör, brunn och höljen. Du nickar, men undrar mest varför ingen av de tidigare renoveringarna verkade bry sig om saken.
Det är en rimlig fråga. Potentialutjämning i badrum är en av de delar av installationen som är lättast att hoppa över och svårast att kontrollera i efterhand, eftersom den försvinner bakom tätskikt och kakel. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller, vilka delar som binds samman och vilka bilder och protokoll du bör spara innan badrummet stängs.
Vad potentialutjämning är och hur den skiljer sig från jordfelsbrytaren
Elektrikern pratar inte om ett nytt uttag. Hen pratar om att förbinda metallrör, golvbrunn, värmesystem och höljet på de elprodukter som sitter i rummet, så att alla hamnar på ungefär samma elektriska nivå. Det är hela idén med potentialutjämning.
Så ser arbetet ut innan kaklet kommer på plats.

Samma nivå i stället för olika spänningar
En enkel bild: två hinkar vatten som förbinds med en slang. Vattnet rinner över tills nivån är lika hög i båda. Slangen är potentialutjämningen. Så länge de ledande delarna i badrummet hålls ihop uppstår ingen spänning mellan dem som kan driva ström genom en kropp som råkar röra vid två saker samtidigt.
Det handlar inte i första hand om att leda bort ström. Det handlar om att se till att det inte finns någon spänning att leda bort.
Potentialutjämningen har en tydlig startpunkt i svenska bostäder. Enligt Elsäkerhetsverkets rapport om elsäkerhet i bostäder infördes den genom föreskrifterna ELSÄK-FS 1994:7, och kravet i nyproducerade byggnader började gälla den 1 maj 1996. Bakgrunden är att berörbara ledande delar, som metalliska vattenledningar, avloppsdelar, värmesystem och andra jordade föremål, kan orsaka elchock om de får olika elektrisk potential.
I ett badrum förstärks risken av två saker samtidigt. Kroppen är ofta våt, och då sjunker hudens elektriska motstånd, samtidigt som rummet kan rymma flera ledande och jordade komponenter inom räckhåll. I hus som byggdes före 1996 kan en sådan förbindelse dessutom saknas helt, eftersom kravet inte fanns när installationen gjordes.
Ett konkret scenario. Tvättmaskinen får ett isolationsfel och höljet blir strömförande. Rör du höljet med ena handen och ett kopparrör med den andra uppstår en spänning mellan dina händer. Är höljet och röret förbundna med varandra minskar spänningen mellan dem, och felet får samtidigt en tydlig väg tillbaka till jord där jordfelsbrytaren kan känna av det.
Jordfelsbrytaren bryter, potentialutjämningen förebygger
Jordfelsbrytaren gör ett annat jobb. Den jämför strömmen som går ut i en krets med strömmen som kommer tillbaka och bryter när något läcker till jord. Kravet på jordfelsbrytare med högst 30 mA märkutlösningsström infördes 1994 för bland annat uttag i badrum, enligt samma rapport.
Skillnaden är lätt att hålla isär. Jordfelsbrytaren ingriper när något redan har gått fel. Potentialutjämningen ser till att felet inte blir farligt i första taget.
| Skydd | Vad det gör | När det verkar | Krav i badrum |
|---|---|---|---|
| Potentialutjämning | Binder ihop ledande delar så att spänningsskillnader minskar | Vid fel som ger olika elektrisk potential mellan delar | Kan krävas vid renovering enligt gällande standard |
| Jordfelsbrytare | Bryter strömmen när ström läcker till jord | Vid jordfel i en krets | Högst 30 mA märkutlösningsström för uttag i badrum |
Praktisk regel: En jordfelsbrytare som löser ut visar att jordfelsbrytaren fungerar. Den säger ingenting om potentialutjämningen är rätt utförd.
De två skydden ersätter alltså inte varandra. En fungerande jordfelsbrytare betyder inte att förbindelserna är klara, och en korrekt förbindelse gör inte jordfelsbrytaren överflödig. Vid renovering i Stockholm bör därför befintlig installation, skyddsjordning, jordfelsbrytare och behovet av kompletterande skyddsutjämning bedömas samlat, eftersom delarna påverkar varandra.
Vill du förstå jordfelsbrytaren på djupet finns en genomgång av vad en jordfelsbrytare är och hur den känner av jordfel.
Vilka delar som binds samman i badrummet
För att avgöra vad som ska förbindas behöver du två begrepp. En utsatt del är en elektriskt ledande del som du kan komma åt, till exempel metallhöljet på en handdukstork eller en armatur. En främmande ledande del hör inte till elinstallationen men kan leda ström, till exempel ett kopparrör eller en avloppsledning av gjutjärn.
Skillnaden spelar roll när man bedömer vad som ska förbindas och hur.

| Del | Typ | Varför den tas med |
|---|---|---|
| Metallrör för vatten | Främmande ledande del | Kan överföra en annan elektrisk potential in i badrummet |
| Avloppsdelar av metall | Främmande ledande del | Samma risk som vattenrör vid fel |
| Värmesystem | Främmande ledande del | Räknas som berörbar ledande del i reglerna |
| Metallhölje på elprodukt | Utsatt del | Kan vara berörbar om ett fel uppstår |
Plaströr leder inte ström, metallrör gör det. Det betyder inte att rör automatiskt räcker som skydd. Om rör används i potentialutjämningen krävs även förbindning över vattenmätaren, så att mätaren inte bryter förbindelsen mellan delarna på var sin sida.
Vilka delar som faktiskt behöver bindas beror på byggnadens jordningssystem, rörmaterial, installationens ålder och hur omfattande ombyggnaden är. Ett badrum med plaströr från golv till tak är en annan uppgift än ett från 60-talet med synliga kopparledningar.
Innan arbetet börjar är det värt att gå igenom rummet och skriva ner vad som finns. Rör: vilka material och var de går in. Elprodukter: uttag, handdukstork, spottar, tvättmaskinsanslutning. Övrigt: golvbrunn, duschstång, eventuell radiator. Listan blir underlaget för elektrikerns bedömning och för de bilder du sparar.
Regler och standarder som kan bli aktuella
Det finns ingen enskild regel som säger exakt vad som ska göras i varje befintligt badrum. Det är den vanligaste missuppfattningen.
Grundkravet är i stället att alla elinstallationer ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kap. 1 § ELSÄK-FS 2022:1, och svensk standard används normalt som komplement för att visa hur detta uppnås. Det framgår av Elsäkerhetsverkets svar om kompletterande skyddsutjämning i bad- och duschrum, där också SS 436 40 00, utgåva 4, punkt 701.415.2 pekas ut. Den punkten anger krav på tilläggsskydd i form av kompletterande skyddsutjämning i bad- och duschrum när standardens lösning tillämpas.
Standarden beskriver en lösning för hur kravet kan uppfyllas, inte en lagtext som automatiskt gäller varje äldre badrum.
Den praktiska principen är att samtidigt berörbara utsatta delar och främmande ledande delar ska bindas samman, så att spänningsskillnader begränsas vid ett fel. Äldre svenska regler formulerade samma säkerhetsmål, även om orden var annorlunda.
I ett badrum kan bedömningen omfatta skyddsjordade elprodukter, metalliska rörsystem och andra ledande byggnadsdelar. Utförandet varierar med jordningssystem, rörmaterial, installationens ålder och ombyggnadens omfattning. Ett generellt krav på att alltid installera en separat kompletterande ledare i varje befintligt badrum kan därför inte läsas ut utan kontroll på plats.
För Stockholmshus och bostadsrättsföreningar är dokumentation särskilt värdefull vid renovering, eftersom den visar vilka skyddsåtgärder som kontrollerats och hur installationen förhåller sig till dagens praxis. Vill du läsa mer om helheten kring elsäkerhet i badrum finns en samlad genomgång.
Ställ frågan till din elinstallatör tidigt, helst innan rivningen börjar: vilken lösning gäller för det här badrummet, och varför?
Hur ledarna dimensioneras och mäts
Kaklet ligger inte än. Klämman syns, ledaren syns, och det är nu arean går att se. När tätskikt och kakel täcker förbindelsen finns bara det som mättes och sparades kvar att visa vid en försäljning eller för en bostadsrättsförening.
En skyddsledare är den ledare som skyddar. Den binder höljen och metallrör till skyddsjord, som en extra väg hem för felströmmen om isoleringen släpper. Arean anges i mm². En grövre kopparledare fungerar som en vidare slang: strömmen möter lägre motstånd.
Tabellen visar typiska areor enligt SS 436 40 00. Siffrorna är riktvärden för hur ledarna brukar dimensioneras. De är inte ett eget måttband för just ditt badrum. En behörig elektriker ska stämma av dem mot den utgåva och den installation som gäller på plats.
| Ledare | Minsta area | Största normala area | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Huvudpotentialutjämningsledare | Minst 6 mm² koppar och minst halva största skyddsledarens area | Normalt högst 25 mm² koppar | Typiskt riktvärde enligt standarden, bekräftas på plats |
| Kompletterande ledare mellan utsatta delar | Minst motsvarande minsta relevanta skyddsledarens area | Ingen övre gräns anges i riktvärdet | Kontinuitet mäts och resultatet sparas |
| Anslutning mellan utsatta och främmande ledande delar | Minst halva motsvarande skyddsledarens area | Ingen övre gräns anges i riktvärdet | Vattenrör räcker inte automatiskt |
Läs raderna uppifrån. Huvudpotentialutjämningsledaren ska vara minst halva den största skyddsledarens area, och aldrig under 6 mm² koppar. Den behöver normalt inte gå över 25 mm² koppar.
Den kompletterande ledaren mellan utsatta delar ska minst motsvara den minsta relevanta skyddsledarens area. Anslutningen mellan utsatta delar och främmande ledande delar ska vara minst halva motsvarande area. Skillnaden låter teknisk. Den handlar om samma sak: förbindelsen ska inte bli den svaga länken.
Kontinuitetskontroll betyder att man mäter att vägen är hel från del till del och skriver ner värdet. Ett rör kan se anslutet ut och ändå ha en lös klämma eller gängtejp som isolerar någonstans på vägen. Mätningen avslöjar det, på samma sätt som en hopknuten slang märks först när vattnet släpps på.
Anslutningarna ska gå att inspektera, och ledaren ska skyddas mot slag och slitage, till exempel i rör eller kabelkanal. Dimensioneringen gör en behörig elektriker, inte den som river och sätter kakel. Se till att area, mätresultat och en bild av den öppna förbindelsen sparas innan rummet stängs.
Så dokumenterar du kontrollen innan badrummet stängs

Kaklet är lagt, besiktningen är bokad och mäklaren frågar vad som sitter bakom väggen. Då finns bara det som sparades innan tätskiktet täckte rören: foton, en skiss och ett mätprotokoll. Utan det paketet går det inte att visa att potentialutjämningen kontrollerades.
Underlaget fungerar som en karta över en väg som sedan asfalteras. När asfalten ligger där syns inte ledningarna. Kartan är det enda som visar var de gick, och att någon mätte att de hängde ihop hela vägen.
Arbeta igenom badrummet i den här ordningen.
- Fotografera före tätskikt. Väggar, golv, rördragningar och varje metallrör som går in i rummet, med något i bild som visar skala och placering.
- Notera var elprodukterna sitter. Uttag, handdukstork, spottar och tvättmaskinsanslutning.
- Begär material- och kontrolluppgifter från den som utför arbetet, inte bara en faktura.
- Markera de ledande delarna på en enkel skiss över badrummet.
- Kontrollera jordfelsbrytaren och att den löser ut som den ska.
- Låt ett elinstallationsföretag bedöma om kontinuiteten ska mätas, och be att resultatet skrivs ner.
Steg ett och sex hoppas oftast över. Just de två avgör om kontrollen går att visa upp senare, vid en försäljning eller i en bostadsrättsförening.
En del arbeten får du inte göra själv. Elsäkerhetsverket framhåller att elarbeten som fast anslutning av tvättmaskin och installation av nya uttag i badrum ska utföras av ett elinstallationsföretag, vilket framgår av Elsäkerhetsverkets sida om installation av el i bad- och duschrum. Där beskrivs också att uttag i bad- och duschrum ska skyddas av jordfelsbrytare.
Varför bilderna spelar större roll än du tror
Ett saknat underlag kan ställa till det lika mycket som en felaktig ledardragning. Vid försäljning, besiktning eller ägarbyte i en bostadsrättsförening är det bilderna och protokollet som visar vad som bands ihop innan ytskikten stängde rummet. En faktura säger att någon var där. Bilden visar vilket rör, vilken klämma och var ledaren gick.
Praktiskt: Samla foton, skisser och mätprotokoll på ett ställe, döpta med datum och rum, och lägg dem i föreningens pärm eller i bostadens dokumentation. Nästa ägare ska hitta dem utan att ringa dig.
Alla arbeten utförs av försäkrade elektriker och enligt gällande branschregler. De behöriga elektrikerna i Stockholm är medlemmar i IN (Installatörsföretagen). Vill du se hur en sådan kontroll kan se ut innan anläggningen tas i bruk finns en genomgång av kontroll före idrifttagning.
Boka en bedömning innan renoveringen börjar
Den bästa tiden att kontrollera potentialutjämningen är innan tätskikt och kakel läggs, eftersom alla delar då syns och går att komma åt. Efteråt blir samma kontroll en fråga om mätningar på dolda delar.
En professionell bedömning är särskilt värdefull i några lägen:
- Renovering av badrum, oavsett om du byter allt eller bara ytskikt.
- Byte av rör, där nya material förändrar förutsättningarna.
- Nya uttag och fast ansluten utrustning, som tvättmaskin eller torktumlare.
- Äldre installation där det är oklart vad som gjorts tidigare och av vem.
Du behöver inte veta exakt vad som är fel för att få hjälp. Det räcker att beskriva badrummets skick, ålder och vad du planerar att göra, så guidar vi rätt utifrån det.
Vill du boka en elektriker går det via H.B Elgruppens hemsida eller genom att ringa 08-355 714 och lämna ditt telefonnummer, så ringer vi upp.
Be alltid om skriftlig dokumentation av kontrollen och spara den. Det är den som gör nytta den dag badrummet ska säljas, besiktigas eller byggas om igen.
H.B Elgruppen hjälper dig att bedöma potentialutjämning och jordfelsbrytare innan badrummet stängs, och ser till att kontrollen blir dokumenterad med bilder och mätvärden som håller även vid en framtida försäljning eller besiktning. Vi arbetar enligt gällande branschregler, ger en kostnadsfri offert och berättar direkt om jobbet kräver ett platsbesök för att priset ska bli korrekt. Besök H.B Elgruppen och beskriv ditt badrumsprojekt, så tar vi nästa steg tillsammans.

