Imma på utsidan av fönster: normalt eller ett problem?

Du drar undan gardinen på morgonen, men utsikten är suddig. Fönstret är täckt av imma och den första tanken är kanske att något har blivit otätt. Innan vi börjar fundera på reparationer behöver vi ta reda på vilken sida av glaset som är fuktig.

Imma på utsidan av fönster är ofta ett väderfenomen, inte ett fel. Vi kan därför börja med en lugn kontroll av placering, varaktighet och synliga skador, i stället för att direkt planera ett fönsterbyte.

Varför imman uppstår på glasets utsida

Imman uppstår när ytterglaset kyls ned till eller under uteluftens daggpunkt. Daggpunkten är temperaturen där vattenånga övergår till dagg, dimma eller frost. Då är luften mättad, vilket motsvarar 100 procents relativ luftfuktighet, och daggpunkten kan aldrig vara högre än lufttemperaturen, enligt SMHI:s förklaring av luftfuktighet och daggpunkt.

Vi kan jämföra med en kall läskburk en sommardag. Dropparna utanpå burken betyder inte att drycken läcker ut. Vattenångan i luften kondenserar mot den kalla ytan, precis som på fönstrets ytterglas.

Under klara, stilla nätter på hösten och våren kan glaset avge värme mot den kalla natthimlen. Ytan kan då bli kallare än uteluften. Det behöver alltså inte vara minusgrader för att rutan ska bli immig.

Den relativa luftfuktigheten stiger normalt när temperaturen sjunker och är ofta hög vintertid och under sommarnätter. Förändras molnigheten, vinden eller temperaturen förändras också förutsättningarna för kondens.

Kom ihåg: Samma fönster kan vara immigt en morgon och klart nästa, utan att någonting har gått sönder.

Vi ska därför i första hand se utvändig imma som ett resultat av väder och temperatur. Imman ensam visar inte att fönstret läcker.

Så skiljer du utvändig imma från inre kondens

Placeringen avgör vad imman kan betyda. Fukt på ytterglaset, dimma mellan isolerrutorna och droppar på rumssidan kan se snarlika ut på håll, men behöver bedömas på olika sätt. Vi börjar därför med att lokalisera fukten innan vi försöker förklara orsaken.

Tillfällig utvändig kondens på välisolerade fönster innebär normalt inte skaderisk, medan fukt mellan isolerrutorna kan tyda på en skadad försegling. Den skillnaden är viktig när vi bedömer fuktrisker vid fönster och dörrar.

Imma på fönster: placering och vad den betyder

Börja med en enkel kontroll

Torka försiktigt på rumssidan med en torr trasa. Försvinner imman där sitter den invändigt. Om glaset fortfarande ser dimmigt ut behöver vi skilja på utsidan och utrymmet mellan glasen.

Kontrollera utsidan endast om den går att nå säkert. Luta dig inte ut och klättra inte för att komma åt en ruta. Vid osäkerhet är det bättre att låta en fönsterfirma bedöma placeringen.

Bedöm placeringen först, varaktigheten därefter och vädret sist. En fuktig höstmorgon förklarar inte automatiskt dimma inne i en förseglad isolerruta.

Som ett tänkt exempel kan vi jämföra två grannar i Solna. Den ena ser imma på ytterrutan en septembermorgon, men glaset blir klart när det värms. Den andra ser en dimmig fläck mellan isolerrutorna som inte går att torka bort från någon åtkomlig sida.

Det första förloppet stämmer med vanlig utvändig kondens. Det andra behöver undersökas, eftersom fukten verkar finnas inne i glaspaketet. Exemplen visar varför liknande utseende inte behöver innebära samma problem.

Invändig kondens kan i stället ha samband med fukt från exempelvis duschning och tvätt som torkar inomhus. Vid återkommande besvär behöver vi undersöka både fuktbelastningen och ventilationen. För den situationen finns mer vägledning om kondens på insidan av fönster.

När imman på utsidan är normal och ofarlig

Utvändig morgonimma kan vara ett kvitto på god isolering. Det låter motsägelsefullt, men ett välisolerat fönster släpper ut mindre värme från bostaden. Därmed får ytterglaset mindre uppvärmning inifrån och kan lättare bli kallt nog för kondens.

Vi beskriver isoleringsförmågan med ett U-värde. Ett lågt värde betyder liten värmegenomgång, och Uw avser hela fönstret, inte enbart glaset. För svenska ombyggnadsprojekt anges Uw ≤ 0,9 W/m²K som energieffektivt, medan avancerade upphandlingskrav anger Uw ≤ 0,7 W/m²K, i underlaget om energieffektiva fönster och dörrar.

Så ser ett normalt förlopp ut

Vi kan ofta känna igen vanlig utvändig kondens på kombinationen av följande omständigheter:

• Morgonen är tydligast. Rutan är immig efter en klar och fuktig natt.
• Läget påverkar. Ett skuggigt fönster kan vara fuktigt medan ett mer solbelyst fönster redan har klarnat.
• Glaset torkar när det värms. Imman avtar när solen når fram eller utomhustemperaturen stiger.
• Inga andra tecken avviker. Vi ser inte samtidigt skadade tätningar eller fukt inne i glaspaketet.

Boverket beskriver att utvändig kondens brukar försvinna efter några timmar när glaset värms, i vägledningen som länkas ovan. Det är ett typiskt förlopp, inte en exakt tidsgräns som gäller oavsett väder och fasadläge.

Som ett tänkt exempel kan ett nordvästligt fönster i Vasastan vara immigt när de boende vaknar. När solen senare når fasaden blir glaset klart. Då finns det inget i själva förloppet som motiverar att vi beställer ett nytt fönster eller installerar elektrisk utrustning.

Ett bättre isolerat fönster behöver inte ha en varmare utsida. Värmen ska i första hand stanna i bostaden.

Vi bör samtidigt undvika att använda imman som ett fullständigt kvalitetstest. Den kan vara förenlig med god isolering, men säger inte ensam hur väl tätningar, karm och montage fungerar. När placeringen är utvändig, förloppet tillfälligt och inga skador syns kan vi däremot normalt släppa oron.

Tecken på att imman är ett problem

Dimma mellan isolerrutorna och synliga skador väger tyngre än en immig ytterruta. Vi behöver också reagera om fukten beter sig annorlunda än tidigare eller blir kvar trots att förutsättningarna för uttorkning har förbättrats. Ingen av observationerna är ensam en färdig diagnos, men de hjälper oss att välja rätt undersökning.

Här finns inte någon generell klocktid som skiljer normalt från onormalt. En skuggig ruta kan torka senare än en solbelyst. Därför behöver vi väga samman var fukten sitter, hur den förändras och om andra delar av fönstret är påverkade.

Kontrollera signalerna i rätt ordning

• Vatten samlas vid karmen eller fönsterbänken. Dokumentera var vattnet kommer ifrån och om det rinner ned från glaset. Utgå inte från att allt är vanlig morgonimma.
• Dimma finns mellan isolerrutorna. Särskilt tydligt blir det när fläcken inte går att torka bort och inte förändras när de åtkomliga glasytorna torkar.
• Lister eller tätningar är skadade. Lösa, spruckna eller brustna delar motiverar en kontroll av fönstrets skick.
• Karmen har fukt eller mörka fläckar. Fotografera förändringen, men dra inte slutsatsen att en missfärgning har en viss orsak utan undersökning.
• Utvändig kondens blir ovanligt långvarig. Notera om den kvarstår långt in på förmiddagen, återkommer under dagen eller avviker från fönstrets tidigare mönster.
• Rumssidan är också fuktig. Behandla den invändiga kondensen som en egen observation, inte som en självklar följd av imman utomhus.

Tänk oss en BRF-lägenhet i Stockholm där en boende efter regn upptäcker dimma mellan isolerrutorna och fukt på karmen. Dimman står kvar under dagen. Vi bör då inte nöja oss med förklaringen att fönstret isolerar bra, utan låta en sakkunnig undersöka både glaspaketet och fuktens väg.

I Stockholmsklimat är utvändig kondens särskilt aktuell under augusti till oktober, men kan förekomma kortvarigt även på våren. Vid fördjupad bedömning kan kondensrisk provas eller beräknas med standardiserade metoder, bland annat EN ISO 12567-1 och EN ISO 12567-2, enligt underlaget kopplat till luftfuktighet och kondensförhållanden i Stockholm.

Be om en bedömning av glas, båge och karm tillsammans. Börja med fotografier, datum och klockslag, och notera om samma sak syns på andra fönster. Dokumentationen hjälper oss att skilja observationer från antaganden innan vi väljer åtgärd.

Så minskar du imman och förebygger problem

Vi behöver inte åtgärda normal utvändig morgonimma. Om den stör utsikten, eller om kontrollen visar invändig kondens, kan vi däremot pröva riktade förändringar. Åtgärden måste passa den sida där fukten finns.

Avskärmning mot himlen kan minska utvändig kondens, medan invändiga besvär kan kräva kontroll av fukt och ventilation. Skillnaden beskrivs i energi- och klimatrådgivningens fönsterguide.

1. Ge luften utrymme vid glaset. Se över sådant som hindrar luftcirkulationen framför fönstret. På rumssidan kan vi flytta täta gardiner och möbler som stänger till fönsterområdet, men det är inte en direkt lösning på kondens utomhus.

2. Bedöm avskärmningen mot öppen himmel. En markis eller ett takutsprång kan begränsa glasets nattliga värmeutstrålning. Vi behöver inte börja med en ombyggnad, utan kan först undersöka hur befintlig avskärmning påverkar just det utsatta fönstret.

3. Kontrollera inomhusfukt och ventilation vid invändiga besvär. Se till att ventilationsdon inte är blockerade och rengör dem enligt anvisningarna. Kontrollera också att frånluftsfläkten verkar fungera som avsett, utan att öppna elektriska delar eller ändra injusterade inställningar.

4. Fråga om glasets egenskaper vid nyinstallation. Be leverantören beskriva möjligheten till kondensavvisande glasbeläggning och jämför hela fönstrets Uw-värde. Väg in fasadläge och fri exponering mot himlen innan du väljer.

5. Behåll isoleringsförmågan. Försök inte få bort utvändig imma genom att avsiktligt släppa ut mer värme. Målet är att hantera besväret utan att försämra fönstrets uppgift att begränsa värmeförlusterna.

Undvik att lösa fel problem

Avskärmning behöver användas med eftertanke. Skydd mot natthimlen kan vara hjälpsamt, medan permanent skugga som hindrar glaset från att värmas kan göra uttorkningen långsammare. Vi bör därför observera både nattens och dagens förhållanden.

Ett annat tänkt exempel är en lägenhet där en tjock gardin täcker ett frånluftsdon. Då börjar vi med att frigöra donet och kontrollera ventilationen, inte med att beställa nytt fönsterglas. Vid behov av teknisk hjälp finns information om installation och åtgärder för ventilation.

Börja med enkla förändringar som inte kräver inköp, exempelvis att frigöra ett ventilationsdon eller flytta en gardin. Ändra helst en sak i taget och anteckna vädret samtidigt. Då blir det lättare att bedöma om förändringen hjälpte eller om förutsättningarna utomhus bara råkade bli annorlunda.

Kontrollera fönstret innan du byter det

Ett fönsterbyte bör bygga på fönstrets skick och funktion, inte på en enstaka immig morgon. Vi behöver väga energiprestanda, glasets ålder, kondensens placering och eventuella tätningsproblem tillsammans. Sambandet mellan isolering och synlig utvändig kondens behandlas i den byggtekniska genomgången av fönsters inverkan.

Använd följande frågor som underlag för ett första beslut.

Be om en bedömning av isolerrutan innan du utgår från att hela fönstret måste bytas. För jämförelse av energiegenskaper finns vägledning om U-värden för fönster.

Rätt undersökning före rätt åtgärd. En fönsterfirma bedömer glaspaketet, medan ventilationsproblem kan kräva annan kompetens.

Om problemet gäller en frånluftsfläkts elanslutning eller ett misstänkt elektriskt fel ska vi anlita ett auktoriserat elinstallationsföretag. Fotografera fukten, anteckna datum och klockslag och ta med underlaget till kontakten. Då kan beslutet bygga på vad som faktiskt händer vid fönstret.

Vi på H.B Elgruppen erbjuder felsökning och säkra elarbeten i Stockholm för privatpersoner, företag och BRF:er. Om återkommande invändig kondens gör att du misstänker problem med frånluftsfläktens elanslutning är du välkommen att kontakta oss och beskriva dina observationer, så hjälper vi dig att bedöma nästa steg.